Visa alla stories

Sharing furniture



När vi var små barn så var det värsta vi visste att dela med oss. Det var ju mitt. I alla fall så länge som mitt fokus låg där, vilket också snabbt kunde skifta åt något annat håll. Vi växte sedan upp och lärde oss att dela. Först med en något ifrågasättande min och kroppsspråk. Men ganska snabbt lärde vi oss att det var roligare att göra saker tillsammans. Att få dela upplevelsen med någon annan.

Vi räknade också ut att det faktiskt gick ganska bra att låta någon annan använda "det som var mitt" när jag inte använde det. Jag kunde ju inte uppleva den saken som var universums mitt för mig just då – om de andra sakerna samtidigt tog min uppmärksamhet.

Kikar man på vår värld så har en liknande utveckling skett under det senaste århundradet. Vi började med att massproducera något som alla skulle äga och själva använda för att sedan slänga. När tekniken utvecklades så kom vi på att det också gick bra att sälja vidare via olika sorters plattformar.

Och i takt med att världen öppnade upp sig framför våra fingrar, började vi utforska den. Ganska snabbt så förstod vi att det gick bra att dela hemmet med en familj från andra sidan världen när vi inte använde det. Det visade sig också att min skivsamling kunde gå från en skiva med 20 låtar per år, till spellistor med tusentals låtar som jag inte ens visste att jag gillade. Hur blev det så?

Jo just det, det jag inte använder kan någon annan använda. Det hade jag lärt mig när jag var liten. Och hur var det med mitt fokus? Det verkade skifta och bytas ut beroende på vad som hände i mitt liv just då. Och när jag släppte taget om ägandeskapet – om "det som var mitt" – då fick jag möjligheten att utforska mer grejer, möjligheten att upptäcka sådant som jag inte ens visste om att jag gillade.

Beleco – Sharing furniture and bringing like-minded people together.

Sebastian Rudenstam, Co-Founder Beleco

Produkter i artikeln

Läs mer